The Guardian, och DN, uppmärksammar en rapport från CNAS med titeln Fixing Intel: A Blueprint for Making Intelligence Relevant in Afghanistan skriven av ISAF:s underrättelsechef generalmajor Michael T Flynn, kapten Matt Pottinger från dennes stab och Paul D Batchelor från DIA.
Det är med andra ord ett dokument med betydligt större tyngd än man vanligen ser från en think tank eftersom det skrivits av personer som leder underrättelsearbetet i Afghanistan; inte bara såhär skulle man kunna göra utan såhär blir det.
Rapporten analyserar bristerna med den befintliga processen och presenterar ett antal åtgärder som ska ge en underrättelsefunktion som är bättre lämpad för den COIN-kampanj ISAF börjat genomföra.
Huvudproblemet har inte varit brister i informationsinhämtningen utan i sammanställningen och analysen. Underrättelseanalytikerna har, mest av tradition och vana, koncentrerat sig på att sammanställa information om motståndarens aktiviteter åt beslutsfattare högt upp i beslutskedjan.
Uppgifter om lokala ekonomiska, politiska och sociala förhållanden har både centrala beslutsfattare och kompanichefer ”på marken” fått söka i media.
Bland åtgärderna finns att analytiker inte längre ska arbeta funktionsindelat utan geografiskt och ges frihet att besöka de enheter som står för underrättelseinhämtning i fält samt att det inrättas regionala Stability Operations Information Centers där analytiker och ”informationsmäklare” ska se till att allas informationsbehov möts.
Det mesta verkar vettigt och förändringarna borde i stort sett vara genomförbara innan nästa stridssäsong.
The Guardian sätter rapporten i samband med självmordsbombningen som dödade sju CIA-anställda på FOB Chapman 30 december. De har sökt, men inte fått, någon kommentar till rapporten från CIA.
Drevlogiken och ”hemlig” nutidshistoria leder dem i det här fallet fel. Det här är inte det senaste skottet i den byråkratiska kampen mellan militären och CIA. Här kan det vara på sin plats med lite bakgrundsinformation.
I Sverige är underrättelsetjänsten militär. MUST är en del av försvarsmakten. FRA, FOI och FMV är alla civila myndigheter under Försvarsdepartementet.
Den brittiska, och sedermera amerikanska, modellen är dock att landets huvudsakliga underrättelsetjänst är civil och formellt underställd utrikesdepartementet men i praktiken rapporterar direkt till regeringschefen.
I Storbritannien heter den civila utrikes underrättelsetjänsten Secret Intelligence Service (SIS) och den militära Defence Intelligence Staff (DIS); i USA Central Intelligence Agency (CIA) och Defense Intelligence Agency (DIA).
Det här är något förenklat eftersom det i de två länderna finns ett stort, i USA:s fall mycket stort, antal myndigheter som är aktiva inom underrättelseinhämtning och -analys.
Sedan 11 september 2001 har det pågått en dragkamp mellan Pentagon och Langley om vem som ska leda det hemliga ”Kriget mot terrorismen”. CIA blev belagda med vissa begränsningar i Intelligence Authorization Act och dåvarande försvarsminister Rumsfeld hävdade att militären däremot kunde genomföra alla hemliga operationer man ansåg nödvändiga för att ”förbereda slagfältet” – utan att fråga eller informera någon i kongressen.
Sagt och gjort.
Den hemliga delen av de amerikanska specialförbanden finns samlade under Joint Special Operations Command (JSOC) och de gav sig ut på en global jakt efter al Qaida; det är vissa av dessa operationer som Seymour Hersh på The New Yorker kallat mordkommandon.
JSOC:s befälhavare mellan 2003 och 2008 var dåvarande generallöjtnant Stanley A McChrystal.
Så när general McChrystals handplockade underrättelsechef generalmajor Flynn kritiserar även CIA finns det en historik. Därmed inte sagt att syftet med den nya inriktningen är att minska CIA:s roll. Till att börja med är kritiken explicit riktad mot hela underrättelse-funktionen i Afghanistan, både den militära och civila, med mycket av udden riktad mot den militära underrättelseanalysens fokus på IED:er.
TT och DN missar, som vanligt när det gäller militära frågor, målet grovt och ger intrycket att rapporten hanterar CIA som verkar sköta all underrättelsetjänst i Afghanistan. Det är en sak att inte vara insatt i frågan, men att i rubriken inte ens veta hur man (inte) använder citattecken? Vem skulle ha sagt att "CIA kan för lite om Afghanistan"? Av sammanhanget skulle man kunna förledas att tro att det rör sig om ett Flynn-citat.
Tabloidfasoner.
Om vi ger motståndarna till Afghanistaninsatsen rätt och fortsätter göra samma misstag som under de första åtta åren men med fler trupper kommer det även att ge samma nedslående resultat.
Det är just för att göra den här typen av förändringar som Flynn blev tillsatt i juni förra året. Att snabbt bygga upp en underrättelsefunktion som är mer anpassad till de behov en befolkningscentrerad COIN-kampanj har är avgörande för dess framgång.
Uppdatering: SvD
Slutligen för de läsare som inte är gamla nog att känna igen referensen i rubriken:
En gammal ny amerikansk president och Europas säkerhet: Vart är debatten på
väg?
-
I och med omvalet av Donald Trump till USA:s president uppstår – återigen –
många frågor för den europeiska säkerheten. Europa är fortsatt beroende av
amer...
2 timmar sedan
Synnerligen intressant rapport och jag är imponerad och tacksam för att du ständigt hittar och uppmärksammar utländska rapporter av vikt. Hur skulle man annars hitta allt? Denna rapporten, eller i alla fall dess godbitar borde alla chefer och stabspersonal i FS läsa. Den ger inte bara underrättelsepersonal en målbild utan härifrån kan de flesta lära.
SvaraRaderaDet är kul att Sverige får lite positivt omnämnande i rapporten. Den lär ju läsas av ganska många.
För övrigt tror jag att FM har mycket att lära av hur amerikanska generaler skriver rapporter som når allmännheten och inte har klassificerats hemliga i onödan. Jag tror detta är vägen för att i större omfattning lyckas informera om våra insatser.
Jag hittade en godbit till i rapporten. En av fotnötterna hänvisar till en artikel om hur förödande populära Powerpoint är för militärt beslutsfattande, skriven av en pensionerad överste i US Marines. Det är en både underhållande och tänkvärd artikel lämplig för stabsofficeren att läsa.
SvaraRaderahttp://www.afji.com/2009/07/4061641
Jag tänkte göra ett "klipp och klistra"-inlägg på rapporten imorgon.
SvaraRaderaT X Hammes har även skrivit en intressant bok, om 4th Generation Warfare, som heter The Sling and The Stone - On War In The 21st Century.
http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Hammes
@CS: Håller helt med dig. Forso verkar inte göra annat än läsa utländksa Internetsidor...
SvaraRaderaJag var själv lite slarvig i mitt senaste inlägg om COIN när jag hänvisade till kritiken på underrättelsesidan i Afghanistan.
Vad gäller Powerpoint så läste jag en bra bok om kriget i Irak dä man just sammanfattade svårigheterna att översätta politikernas och generalernas Powerpointvisioner i något praktiskt användbart för ledningssystemen. Dom är inte direkt kompatibla!
Jag skrev i ett tidigare inlägg om svårigheten att även gå åt andra hållet. Hur aggregerar vi informationen i våra ledningssystem till något praktiskt användbart för beslutsfattarna? GLC/NOC var inget annat än ytterligare ett i raden av försök att få informationen att hamna i samma burk. Men från denna mängd med information måste något vettigt sorteras ut och analyseras. Där kommer vikten av ett fungerande underrättelsesystem in.
Vi i Sverige har tyvärr haft säkerhetsnoja. Jag vet hur det var när jag flög på spaningsflyget där vi kom över mängder med bra underrättelseinformation som sedan inte spreds till brukarna. Den var helt enkelt för hemlig och fick dubbla röda ramar och låstes in i ett kassaskåp.
Jämför med 9-11. Vissa visste att något var på gång, men dom som hade möjlighet att stoppa händelsen fick inte ta del av den informationen.
@Chefsingenjören
SvaraRaderaDe använder liknelsen med analytikern som journalist på flera ställen och jag tycker att beskrivningen av Stability Operations Information Centers påminner om en nyhetsredaktion.
Mer fokus på att få ut information än att samla den på hög m a o.
Helt i linje med McChrystals mer öppna dagliga videokonferenser; det viktiga är att alla vet vad de behöver veta och drar åt samma håll.
Uppdragstaktik i sin ursprungliga definition med andra ord.
SvaraRadera