Om en dryg månad ska NATO anta en ny strategi på ett toppmöte i Lissabon och generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen gav en försmak av NATO 3.0 vid ett tal i Bryssel i veckan. Det fulla versionsnumret till trots så är det en väldigt evolutionär strategi han indikerar; en allians som bygger vidare på de erfarenheter man gjort sedan det kalla krigets slut och, utan att ge avkall på det kollektiva självförsvaret, öppnar sig för nya samarbeten.
Han tog bland annat upp behovet av cyberförsvar, bättre möjligheter till samverkan med civila aktörer, som EU och FN, och av att permanenta förmågan till utbildning och mentorskap som värkt fram i Afghanistan under det senaste årtiondet.
Rasmussen slutar med att påpeka att de europeiska medlemmarna, budgetunderskotten till trots, inte kan skära mycket i sina försvarsbudgetar utan att det får konsekvenser för både Lissabonfördragets och det transatlantiska samarbetets trovärdighet.
Helt sant, men frågan är om det räcker för att avskräcka; konsekvenserna är långsiktiga men besparingarna omedelbara.
En gammal ny amerikansk president och Europas säkerhet: Vart är debatten på
väg?
-
I och med omvalet av Donald Trump till USA:s president uppstår – återigen –
många frågor för den europeiska säkerheten. Europa är fortsatt beroende av
amer...
5 timmar sedan
Det intressanta är att Sverige just anpassat vår Försvarsmakt till NATO 2.0. Nu får vi göra nya anpassningar med bl.a. strukturen på staber och utbildning i ledningsmetoder.
SvaraRaderaDet kostar att anpassa sitt försvar till en organisation man inte ens är medlem i. Vore vi medlem så kanske vi skulle kunna få bestämma om hur vår Försvarsmakt ska se ut? :-)
@Chefsingenjören
SvaraRaderaJag tror att vi "råkar" vara i synk med NATO även när det gäller utvecklingsarbetet.
Till och börja med så är "3.0" bara skylttrimning, det är snarare fråga om "2.4". Det blir mest mer "comprehensive aproach" och permanenta OMLT-förband.
Det finns även paralleller när det gäller avvägningen mellan expeditionär och territoriell förmåga; närområdesperspektiv respektive försvarsplanering för Baltikum, men i bägge fallen utan att göra avkall på utvecklingen mot mer expeditionära manöverförband.
Den stora strategiska förändringen blir väl om det organiserade samarbetet/samrådet med Ryssland utökas till att omfatta, eller får en motsvarighet för, Kina. Rasmussen öppnade för det under frågestunden.
Men visst vore det uppfriskande om vi istället för att bara följa med för en gång skull fick ha en åsikt. Då skulle man kunna börja snacka om förändring; kanske mer för oss än för NATO...
Det är givetvis generalsekreterarens uppgift att försöka att peka framåt, vilket Rasmussen också gör. Frågan är hur mycket, utöver artikel 5, som det kommer att finnas substans i av det som blir kvar av de nationella försvaren.
SvaraRaderaEn annan fråga är ju hur nationerna väljer att balansera nationella försvar mot expeditionär förmåga, precis som du skriver i ditt svar till CI:s kommentar.
Utbildning och mentorskap kanske blir någon form av fattigmanslösning. Hittills har det väl detta mest varit en fråga om delar av större operationer och en del av en taktik eller strategi om man så vill.
Nationerna måste balansera sina försvarsbudgetar mot sjukvård, skolor o.s.v. I bakgrunden finns ett hot om inre missnöje och social oro nationellt, framför allt inom "vinbältet" och även denna risk måste vägas in på nationell nivå.
Det jag kan uttala mig om med säkerhet, är att Rasmussens val av skjorta och slips inte sammanfaller med min klädsmak ;-)
@Sumatra
SvaraRaderaJag tror att det blir fler samarbeten liknande SAC och att fler av de mindre länderna minskar sin förmågebredd. Rent teorietiskt skulle det kunna ske utan att det minskar den europiska delen av NATO:s gemensamma förmåga.
Rent teoretiskt.
För det är en sak om olika europeiska länder specialiserar sig, men en helt annan ifall Europas försvarsmakter bara klarar av fredbevarande och mentorskap. Om vi hamnar i den senare situationen så tror jag inte att det kommer att vara värt besväret för USA att underkasta sina operationer Liechtensteins veto.
I det läget tror jag på att de söker en anglosaxisk-asiatisk lösning (USA, Kanada, Storbritannien, Australien, Japan, Sydkorea och Indien – om de kan få ihop det).
Lila är höstens modefärg och jag får väl krypa fram och erkänna att jag faktiskt köpte en lila skjorta för ett par veckor sedan – jag har dock inte haft på mig den än.
Det var väldigt vad modeblogg det blev helt plötsligt.
@ Forsno
SvaraRaderaNu är CNO Guidance for 2011 tillgänglig. Kanske något för våra olika inspektörer att ta efter?
“Our national security remains closely linked to our economy..."
http://media.signonsandiego.com/news/documents/2010/10/18/CNOG_2011.pdf