17 av de 24 som nominerats till ministerposter i Karzais nya regering underkändes i en votering i lördags.
The most high-profile scalp was that of the water and power minister, Ismail Khan, a warlord in the western province of Herat during the 1990s civil war who is accused of corruption and human rights abuses. Critics say he is an example of how the president remains beholden to regional powerbrokers.
Om Afghanistan ska få en fungerande demokrati så måste afghanerna bygga den själva. Det verkar som om de inte är så ointresserade av detta som det getts sken av.
Inlägg
Carl Bildt har precis kommenterat händelsen på sin blogg och jag håller med både dig och Carl om att politikerna arbetar på.
SvaraRaderaFrågan är bara vilken förankring dom har hos den gemene afghanen?
Sedan håller jag med Carls analys om att det är oklokt med ett nytt val till parlamentet i närtid, då det förra valet dels visat på hög korruption och dels visat att säkerhetsläget ännu inte är tillräckligt bra för att få till ett rättvist valdeltagande.
Men jag har ändå hoppet om Afghanistan. Många i Sverige har en bild av Afghanen som klanmedlemmen i bergen med ett Lee Enfield .303 gevär i ena handen och en haschpipa i den andra.
De välutbildade afghanerna som trots allt finns och som är villiga att styra sitt land döljs lite för mycket bakom Karzais och hans ministrars fifflande.
@Chefsingenjören
SvaraRaderaParlamentets avslag gör ju inte jobbet med att få igång den nya regeringen, eller förbereda nästa val, enklare eller snabbare - men saker och ting måste kanske få ta lite tid för att bli rätt?
Många av de traditionella maktstrukturerna har slagits sänder av årtionden av krig och de krigsherrar och talibaner som vann mark under den tiden börjar kanske få konkurrens av en mer urban elit?
Även om det krånglar till situationen väljer i alla fall jag att se det som ett sundhetstecken.